Stjarnered.se © 2007                    

 

Sommar i Gräftån

Att ha stuga i Oviksfjällen ligger i linje med nationalromantiken. Sommar som vinter. Hösten håller nästan samma upplevelseklass som vårvintern. Den som i Jämtland är nästan en alldeles egen årstid, som till och med kan få en skåning att för vissa ögonblick glömma hur våren revolutionerar livet redan i mars och april.

Leta hjortron

Nu skulle vi få några sommardagar i Klevfjällsbyn. Vi minns hur det var när vi skulle göra en research före köpet av stugan att vi såg hur ungdomarna kom hem från hjortronmarkerna med spannarna fulla av mylta. Det guldet skulle vi också söka i måndags. Det blev en bottennotering. Efter irrfärder till det som vi trodde skulle vara rena guldgruvor hade vi nätt och jämt fått botten i hinken att täckas.

Fjällvandra

Därför skulle vi fjällvandra på tisdagen. Vi tog oss nätt och jämt upp där Falkfångarliften i Höglekardalen tar slut och skulle börja leden mot Gräftåvallen, när regntunga moln kommer oss i hasorna och det börjar mullra i dalen. Helt om och fikat blev hemma till nybryggt kaffe i stället.

Men onsdagen såg mycket mera lovande ut. Vi kom iväg tidigt och hade hela Östfjället för oss själva. Efter fyra timmars vandring med bland annat snöbollskrig och två härliga fikapauser på cirka 1100 meters höjd så vände vi nöjda hemåt. Utan att riktigt förstå var den kom ifrån - Ingegerd trodde jag skämtade med henne - kom första droppen utan minsta förvarning. Det kom mera. Ofantligt mycket mera. Skarpa blixtar och öronbedövande knallar. Sådana som aldrig ville tystna. Och som gjorde oss ovanligt små och utlämnade. Och regnet ska vi bara inte tala om. Det formligen sprutade i det allra värsta formatet och det gjorde det med iskalla hagelskott mot kropp och kläder som inte hade en millimeter torr yta. Gummistövlarna var som våtvärmande omslag och det var långt hem. Allt blev halt och äventyrligt och svårt att hitta igen sej i. Utan stavar skulle det ha varit ett högriskprojekt av värsta graden. Fingrarna blev stela och domnade bort, men höll envist greppet om staven, när vi förstås råkar komma rakt in i ett hjortronstråk som överträffade allt vi kunnat tänka oss. Men längtan till bastu och tak över huvet var ändå starkare.

I ett getingbo

Sista dagen hade jag tänkt lägga veden i en ny vedtrave på tomten. Då överraskas jag av att sträcka handen rakt in i ett getingbo och få göra resten av jobbet med insektsmask över huvet. Så visst kan det vara sommar i Gräftåvallen. Äventyrligt och ombytligt - precis som ett sommarlov ska vara!

Text & foto: ThS, sommaren 2008

 

I Klevfjällsbyn kan vi alla koppla av rejält

 

Läsa lite...

 

& hämta ved till braskaminen

Tillbaka